Skattesystemet är väldigt likt det man har i Sverige, och “medel-norsken” skattar runt 35%, lite högre än i Sverige. Det som skiljer sig är att många företag kräver att du ansöker om ett skattekort hos Norska skatteverket. I ansökan av detta skattekort får du uppskatta ungefär hur mycket du kommer tjäna under det nuvarande året (innan skatt). Efter ett par veckor (om man har tur, det kan ta längre tid) så får man tillbaka ett skattekort där det står hur mycket den planerade totala intäkten kommer bli och hur mycket det på detta belopp som skall skattas enligt den tabell som skatteverket tagit fram.

Så det man behöver ha koll på är att ansöka om ett skattekort hos Norska skatteverket som kallas “Skatteetaten”. Enklast är egentligen om man söker upp det lokala skattekontoret och ber om att få ansöka om ett skattekort så hjälper de dig med de blanketter som behövs fyllas i. I sambad med att du går till skatteverket ska du också ansöka om ett så kallat D-nummer. Ett D-nummer är ditt norska personnummer som du behöver för att öppna ev. bankkonto och uppge till din arbetsgivare. När du ansöker om D-nummer måste du ha med dig ditt pass eller ID-kort tillsammans med ett bevis från Skatteverket i Sverige där det står att du är svensk medborgare. Det räcker alltså inte endast med ditt ID-kort.

Många har nog hört talas om att i Norge har man har månader i Norge där man inte betalar någon skatt. Det stämmer, delvis. Din skatt baseras alltid på vad din uppskattade inkomst kommer vara under ett år (12 månader). Däremot finns det olika skattekort där skatten fördelas på olika sätt. Antingen betalar du din skatt på 10,5 månader eller på 12 månader. Du betalar lika mycket skatt oavsett, men om du betalar det över 10,5 månader kommer du varje månad betala lite mer i skatt än vad du skulle göra om du betalar skatten över 12 månader.

Exempel:

- Om du under ett år ska betala totalt 12 000 i skatt så kommer det innebära att du betalar 1000 kronor varje månad under 12 månaders tid.

- Om du istället betalar din skatt över 10,5 månader kommer du varje månad betala 1142 kronor varje månad.

Med andra ord, du har i slutändan betalat lika mycket skatt i slutändan. Har du betalat skatten på 10,5 månader betyder det att det blir 1,5 månad kvar på året där du inte behöver betala skatt, eftersom denna redan är inbakad i de andra månaderna.

Semesterersättning ligger runt 12% av det du tjänar. Dessa pengar betalas normalt inte ut tillsammans med din månadslön utan läggs på hög. Normalt sett betalas semesterersättningen ut i Juni året efter du har arbetat in den. Att den betalas ut året efter beror på att du under det året du arbetar ihop semesterersättningen skattar du på dessa pengar och sedan i Juni året efter kan du ta ut dessa och använda dig av den “skattefria” månaden eftersom du redan har skattat för den med hjälp av att betala dina skatt över 10,5 månader istället för 12 månader.

Summeringen av detta är följande: Hör med Skatteetaten när du ansöker om skattekort vilken tabell du bör hamna i och om det är möjligt att själv välja om du ska skatta över 10,5 månader eller 12 månader. I slutändan blir det exakt samma pengar i handen, det handlar egentligen mest om när man vill ha dem.

Sist men inte minst, se till att ha koll på din lön och hur mycket du betalar i skatt! När lönepappret kommer, kontrollräkna och se att det dras så mycket skatt som det skall dras enligt skattetabellen. Då slipper man det tråkiga med att bli betalningsskyldig när deklarationen kommer…

Uppdaterad 2010-02-16